Det står skrivet i Job 11:7, säger, kan du tränga in i Guds hemligheter, in i den Väldiges fullkomlighet? Versen påpekar tydligt skillnaden mellan Guds visdom och människors visdom. Människor med sin egen visdom kan inte förstå Gud och alla hans hemligheter. Därför är tron viktig i räddning när vi vill ta emot räddande nåd. Tron är att lita på helt, förtrösta på Guds visdom, hans vägledning och hans kärlek.
Gud är allvetande och allseende av sig själv. Det står skrivet i 1 Kor 2, säger, ‘det är Anden som utforskar allt, också djupen hos Gud’. Därför kan vi lämna alla våra saker åt Gud, eftersom han vet alla och leder alla. Gud liknar inte människor, men vi människor är blinda till många saker, även oss själv. Vi är ofta skumma om vilken väg vi får välja, åt det bästa kan vi inte behålla, men tvärtom jagar vi efter det värsta. Det står skrivet i 1 John, säger, ‘älska inte världen och det som finns i världen. Om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom. Ty det som finns i världen, vad kroppen begär, vad ögonen åtrår, vad högfärden skryter med, det kommer inte från Fadern utan från världen’. När vi väljer världen det betyder att vi faktiskt väljer det onda som hör till världen, och vår andliga liv ska bli skada på grund av denna val.
Förstå Guds vägledning
Fast Gud är omätlig, Guds vägledning är förståelig. Det är vår uppdrag att förstå Guds vägledning och befallning. Gud är kärlek och sin vägledning också kommer från sin kärlek. Men på grund av vår kortsiktigt och blindhet som beror på våra synder, finns det ofta spänning mellan vår bedömning och Guds vägledning.
Förut då Israel var slavar i Egypt, de förtrycks av egyptierna hänsynslöst. De ropade till Gud dag och natt, just liksom det står skrivet i Ps 13: ‘hur länge skall du glömma mig, Herre? Hur länge skall du dölja ditt ansikte? Hur länge skall tankarna mala, mitt hjärta ängslas dag efter dag? Hur länge skall min fiende triumfera?’ Till slut, Gud tänker på dem och kommer ihåg det förbund som han slöt med deras fader. Gud därför reste Mose upp och gjorde honom till deras ledare att vägleda dem. Gud befallde dem att ta i besittning det land som Gud med ed har lovat, som flödar av mjölk och honung. Men när de såg kanaan landet blev de rädsla, eftersom de tänkte att kanaaneer var starka och hög och deras stadsmur var stadig och fast. Att ta i besittning det landet var ett omöjligt uppdrag för dem. Det är därför att de kan varken veta det syfte av Guds vägledning, eller det sätt att Gud visar sin kärlek. De förhärdar deras hjärta och blev ond och trolösa i sitt hjärta och till slut avfaller från den levande Guden.
De klagade över svårigheter i deras levnadsvillkor, och de saknade fortfarande det livet som de levde i Egypten som slavar. De klagade att de hade kött att äta i Egypten, säger, ‘Vi minns att vi åt fisken så mycket vi ville, och gurkor och meloner, purjolök och röd lök och vitlök. Här får vi gå och sukta, här finns ju ingenting annat än manna’. Det är otacksamt klagomål. Det står skrivet i Psalm 106, säger, ‘De greps av lystnad i öknen och satte Gud på prov i ödemarken.’ De förstod inte det syfte som Gud trängde dem. Men Mose sammanfattade det i femte Moseboken: ‘Tänk på hela den väg som Herren, din Gud, har låtit dig vandra under dessa fyrtio år i öknen, för att tukta dig och sätta dig på prov, för att utröna om du är beredd att hålla hans bud eller inte. Han tuktade dig med hunger och lät dig äta manna, något som varken du själv eller dina fäder kände till. Han ville lära dig att människan inte lever bara av bröd utan av alla ord som utgår från Herren’.
Ibland Guds vägledning är inte samma med det som vi gemensam tänker på. När Judas synder och olydnad nådde till det punkt som kan inte längre läggas till, Gud gjorde kaldeerna att döma dem. Liksom profet Habackuk sade, ‘de kaldeernas hästar är snabbare än pantrar, vildare än öknens vargar. Deras ryttare spränger fram, deras ryttare kommer flygande fjärran ifrån, som när örnen slår ner på sitt byte’. Men vad som är mer skrämmande är att dessa kaldeerna är grymma och giriga. ‘Den övermodiga mannen skall inte nå sitt mål. Han spärrar upp gapet som dödsriket, han är omättlig som döden och samlar alla folk hos sig, lägger under sig alla folkslag’. Men när dessa grymma kaldeerna angrep Israel och belägrade Jerusalem, Guds befallning genom profet Jeremia överraskade människor, det står skrivet i Jeremia 21:8, ‘Till detta folk skall du säga: Så säger Herren: Jag låter er välja mellan livets väg och dödens väg. Den som stannar kvar i denna stad skall dö genom svärd och svält och pest. Men den som går över till kaldeerna som belägrar er, han kommer undan med livet.’
Sådan befallning är otänkbara för båda förnuft och känsla. Är inte Jerusalem den boning som Gud själv har valt att bo i? Är inte templet den plats som Gud har tagit emot offret? Skall inte Herren resa sig upp och kväsa fienders raseri nu? Men tvärtom till vänliga förväntningar, Gud befallde Israels folk att överlämna och rekapituleras till Babylon och leva som en främmande. Varför då? Därför att Gud vill utplåna deras synder av falska avbilder. Gud bestämmer att göra sitt folk heliga mellan att skydda folkets stad och att stöta bort deras synder i ande.
Ofattbar kärlek i Kristus
Guds kärlek är ofattbar, men den här obegriplighet är inte samma sätt som vi försöker att förstå Guds natur, som är alls outgrundlig på grund av vår begränsningar. Vi skall försöka vår bäst att fatta bredden och längden och höjden och djupet av Guds kärlek. Desto mer vi upplever Guds kärlek, ju mer fattar vi att Guds kärlek är stor och outgrundlig. Gud har bevisat sin kärlek genom Kristi död när vi är fortfarande syndare.
Kristus har dött för våra synder på korset, som tydligt bevisar Guds outgrundlig kärlek. Det står skrivet i Efesierbrevet 2, ‘att fast vi var döda genom våra överträdelser har han gjort oss levande tillsammans med Kristus: av nåd är vi frälsta’. Kristi räddning menas att Gud gör oss pånyttföda i ande genom korsfäst död av Kristus Jesus. Liksom vad det verse skriver i Psalm 30, ‘du förde mig upp ur dödsriket, du gav mig liv, du räddade mig från graven.’ Halleluja, ära till Herren vår Gud. Vi får veta att vårt liv upprättas helt i döden av Kristus på korset. Vi kan därför förstå betydelsen av Kristi död i fem punkter.
För det första, Kristi död är ställföreträdande. Det betyder att Kristi död ersätter vår död som vi förtjänar det på grund av våra synder och skuld. Liksom det står skrivet i Jesaja 53: ‘Han blev pinad för våra brott, sargad för våra synder, han tuktades för att vi skulle helas, hans sår gav oss bot’. Det också står skrivet i 1 Pet 2:24: ‘Våra synder bar han i sin egen kropp upp på träpålen, för att vi skulle dö bort från synden och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår har vi blivit botade’. Men vi måste klargöra att Kristi ställföreträdande död är andligt, vilken innebär straffet och den andliga döden som människor ska förtjäna vid den slutliga domen. Det är inte alls den vulgära förståelsen i vårt dagliga liv. Till exempel, A är skyldig B en hundra kronor, men A säger med ett stark sophistry att Jesus har inbetalt det och han behöver inte göra något, det är definitivt inte så. Den ställföreträdande död är andlig och effektiv vid den slutliga domen. Om ni vill att det fungerar på er, ni måste tro på Jesus själv i detta liv och blir kvar i honom.
För det andra, Kristi död är återlösning. Återlösning är att inlösa. Inlösen betyder att köpa tillbaka slavar från marknaden. Så Jesu återlösning är att lösa oss från syndens makt. 1 Kor 6:20 och 7:23 står det: ‘Gud har köpt er och priset är betalt’. Priset är faktiskt Jesu död, så att Gud har köpt oss ut för att vi kan höra till Jesus. Ära till Gud, vi är inte längre slavar under synden, utan fri tjänare under Jesus Kristus. Den som tillhör Kristus har sann frihet.
För det tredje, vi blev försonade med Gud genom Jesu död. Vi har syndat mot Gud och var hans fiender, så att vi har förlorat det kanal som vi kan bli försonade med Gud. Men genom Jesu död, Gud återställer det relationen med oss. Det står i Kol 1:21, ‘ni, som förut stod utanför och visade ert fientligt sinnelag i era onda gärningar, också er har han nu försonat med sig genom att Kristus led döden med sin jordiska kropp. Han skall låta er träda fram inför sig, heliga och fläckfria och oförvitliga’. Denna försoning innehåller två meningar. Det första, innan man blev pånyttfödda, Jesu död låter honom att han kunna bli försonad, vilken betyder att det är möjligt att alla kan bli försonad med Gud. För det andra, den som har blivit förtrogna av Jesus och upplevt pånyttföda livet skall smaka det söt i försoning med Gud.
För det fjärde, Kristi död är expiation. Expiation är att blidka Guds vrede. Expiation är hur Gud ser på Kristi död. Det står i Rom 3:25, ‘Gud har låtit hans blod bli ett försoningsoffer för dem som tror. Så ville han visa sin rättfärdighet’. Genom Kristi försoningsoffer, Gud har blidkat sin vrede och visat sin nåd och barmhärtighet till oss.
För det sista punkten, i Jesu död har vår skuld blivit förlåten. Det står i Rom 3:23-24, ‘alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud, och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus’. Genom verset här kan vi förstå att vi är syndare och har syndat mot Gud, och därför har vi varit skyldig en syndens skuld på grund av våra synder. Vi alltså går miste om Guds ära, men Jesu frälsning hjälper oss att betala den skulden. Vi måste först förstå två olika begrepp, synd och skuld. Synd är att vi handlar mot Guds vilja och skuld är vad som vi är skyldig på grund av våra synder. Syndens skuld är en andlig skuld, en enorm övertrassering av rättfärdighet.
Gud har skapat oss till goda människor och vi skulle bli rättfärdiga med många dygder, liksom kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Men den faktiska situationen är att vi är mycket brist på dessa goda dygder som tillhör ande. Därför att syndaskuld förtär dessa andliga egenskaper och gör dem att försvinna. Mer än det, skuld övertrasserar vår rättfärdighet så att vi kan bara visar motsatsen till dessa goda sinnelag. Denna konsumtion och övertrassering av rättfärdighet är resultatet av syndaskuld. Men Jesus har från sin räddnings källa betalt alla vår skyldighet i ande, det är vad Jesus har förlåtit våra skulder. Amen!
Halleluja!
Predikan.